Vi har alltså målat den så kallade tunnan. Både länge och väl och med diverse svordomar och felstavningar och alldeles för kylig väderlek. Mitt i målandet var jag tvungen att bryta upp för att återuppväcka mina fingrar som övergått i en lite för stel kondition för att det skulle kunna räknas som en del av min kropp. Lite varmvatten gjorde dock susen. När jag kom hem och trampade av mig mina gamla slitna och fula gympaskor på hallmattan och drog av mig strumporna insåg jag dock att min näst minsta tå antagit en aningen blekare färg än övriga tår. Efter ett lätt återupplivningsningsförsök har min döda tå dock återfått sin forna färg. I sammanhanget vill jag även beklaga att mina nakna fötter inte är vackrare än så här och fått bättre pedikyr. Nu har jag dock stängt i dem i ett par varma och ulliga fårskinnstofflor.

Ps. Jag ringde störningsjouren inatt. Mina polisgrannar hade en ordentlig röjarskiva och spelade synnerligen dålig och sannerligen outhärdlig gammal schlager - som de dessutom sjöng till med sina alkoholpåverkade polisstudentstämmor. Tyckte att ringningen var befogad. Råkade dock somna innan deras oväsen tog slut. Ds.