Vädret är riktigt grått och trist och jag är inte alls på humör för att plugga trots att jag måste. Det är precis sånt väder som man bara ska gömma sig för. Krypa upp i soffan med täcke och kudde och bara ignorera den gråa skyn och de kala träden. Jag ska bita tag i min kursbok i några timmar och om jag känner att jag förstått vad Grönroos säger ska jag belöna mig själv med en riktig tjejfilm alternativt ett avsnitt av Dirty Sexy Money. Precis som kurslitteraturen säger presterar man lite bättre med ett incitament.

Jag har vunnit ett armband och väntar med spänning på att det ska dimpa ner i brevlådan. Maria Rogersdotter som bloggar om mode (i övrigt en riktigt bra modeblogg som ni borde titta närmare på) på na.se hade en tävling där hon lottade ut ett par av dessa och jag är en av de lyckliga vinnarna. Armbandet kommer från Angela Gotborn som även gör många andra, riktigt fina och lite annorlunda armband.

Hej på er!

Jag har sjuka ryckningar i mitt högra ögonlock och har haft det i flera dagar nu, fullkomligt onödigt. Känner mig sådär pysslig idag och känner allra mest för att pyssla i lägenheten, tror att det kommer sluta med att jag planterar om lite krukväxter, de behöver verkligen få lite ny energi. Jag behöver dock roa mig lite med att läsa kurslitteraturen. Kurslitteraturen är för övrigt väldigt intressant MEN kursen som helhet och i synnerhet våra föreläsare gör kursen näst in till outhärdlig. Föreläsningarna är ostrukturerade och väldigt röriga och ibland uppskjutna eller inställda - och vi började i måndags. På bara fem dagar har allt detta hänt, hur ska det sluta!? Mycket är det att göra i kursen också. Förstår ni nivån på kursen om jag säger att en av våra kursledare låter som Yoda i Star Wars och den andra som en överpedagogisk förskollärare?

Har jag berättat? Jag firar in det nya året i Spanien. Bland palmer, spanska tanter med pälsar och tunga och överdådiga  guldsmycken och doft av medelhavet ska jag skåla i ett glas Cava vid tolvslaget.

Klockan tre stormade ett härligt gäng tjejer in i min lägenhet. Tillsammans styrde vi upp en protestfika. I ren protest för att vår föreläsning på fyra timmar var inställd frossade vi i bakverk av alla de slag. Något av ett klassiskt kafferep skulle man kunna säga. Vi har diskuterat allt mellan himmel och jord, exempelvis värdsliga saker som att det i särklass vanligaste namnet på bönder är Ingmar. Vi har också slagit fast att jag ska besöka Jenny under sommaren för att mjölka en ko, plocka ägg i hönshus och laga pannkakor hemma hos Jennys morbror som är bonde - och heter Ingmar.

Hej på er! Jag är riktigt trött men lovar att bjuda på ett par bilder av årets första snö som jag hittade på vägen mellan Kumla och Askersund under min resa hemifrån Örebro till mitt hem i Växjö. Det var ju ganska ordentligt med snö också, inte lite mesflingor utan rejäla högar efter vägen.

Precis hemkommen från Willys. I köerna brevid mig och S stod såna där riktiga tant-tanter. Såna tanter som är gråhåriga, har fula glasögonbågar och går så långt att de har tights på allmän plats trots att de ABSOLUT INTE passar i det. Inte nog med att de faktiskt har tigths på allmän plats - tightsen är oftast vita med spetskant nertill och genom tightsen kan man skönja tant-tanternas celluliter. Karaktäristiskt för tant-tanterna är just att de med desperata försök försöker att se ut som 20 - TROTS ATT DE ÄR MINST TRE GÅNGER SÅ GAMLA! De har såna där väskor i konstgjort läder som ser lite slappa ut och har lite kedjor och strassdetaljer och jag skulle absolut inte bli förvånad om de har mobilsmycken i ett snöre som glittrar. 

Nu har jag äntligen slagit ihop böcker och kollegieblock. Nu får det bära eller brista. Ögonen svider och jag känner mig helt matt efter intensivt pluggande. Om några minuter tänker jag åtminstone resa mig från stolen som jag suttit på konstant i tre timmar nu. Jag ska hämta mitt täcke och min kudde, ta fram lite frukt och sitta i soffan och mysa och koppla av med ett par Sex and the city-avsnitt.

På torsdag ska jag ut ur dimman* - äntligen! Nu har jag, i snart två veckor, slitit med diagram och beräkningar och på torsdag morgon/förmiddag ska jag äntligen skriva tentan. Jag är dock inte överdrivet hoppfull. Tentan kräver troligtvis vissa matematiska kunskaper och mina matematiska kunskaper är obefintliga. Oavsett hur det går på tentan ska det bli himlans skönt att komma hem till Örebro en sväng. Har packat ner lite böcker i en väska men kommer att öppna dom så lite som möjligt.

Dagens incitament är ett Ugly Betty-avsnitt. MEN jag får inte se det förrän tidigast klockan 17:00 och efter att jag känner att jag faktiskt lärt mig något viktigt inför tentan. Detta betyder att jag febrilt håller på att nöta formler och memorera kostnadskurvor. Än så länge har jag inte gjort mig förtjänt av incitamentet. Inte nog med att jag inte förstår nationalekonomin - jag fryser som ett djur också. Därför håller jag på att värma en vetekudde och koka vatten för att dricka te. Te med smak av advent (hur det nu smakar!?). Jag har ju lite smått börjat att längta till julen så jag tjuvstartar lite samtidigt som jag river mitt hår över diagram och ekvationer.

En god bit lax, åtskilliga rostade potatisklyftor och ett glas vin. Det är lördagskväll och i sann slapparanda ska jag bänka mig soffan och se en spännande film tillsammans med S. S diskar och återigen vill jag påpekat att det är något visst med killar som diskar. Eller hur?

Speakerrösten i TV4-programmet "Halv åtta hos mig" är ju bara FÖR skön! Helge Skoog fäller den ena underbara och underfundiga kommentaren efter den andra och i min ensamhet kan jag varken sluta fascineras eller skratta åt allt roligt.

Förresten! Vad kallar Finnarna, Ryssarna, Estländarna och alla andra österut, Östersjön för?

Okej, kvällens promenad var uppfriskande och spännande. Och jag tror tyvärr inte att den friska luften botade min låga humor. Efter några kilometer var den, om möjligt, ännu sämre. Emma och Jenny, jag ber verkligen om ursäkt, inte för mig själv, utanför min humor som för dagen lever ett eget liv. Hur som helst hade vi trevligt på promenaden. Ungefär halvvägs mötte vi en aningen fetlagd ung man som gick och sjöng för sig själv. Vi tittade på varann och gjorde typiskt svenska miner som sa: "vafan-håller-han-på-med-  och läge-att-lägga-i-en-högre-växel-och-powerwalka-om-honom"-minen. Och tur var väl det! Annars hade han troligtvis aldrig fått tillfället att sjunga för oss och att busvissla på oss. Han sjöng "Jag älskar små flickor varje dag och vill bjuda er på varm choklad..." och busvisslade mellan raderna. Aningen olustigt hade jag tyckt om jag hade promenerat själv. I sällskap av Jenny och Emma bet jag mig i underläppen för att inte brista ut i ett gapflabb. 

I eftermiddag har jag sjunkit så lågt att jag börjat relatera chokladfläckar i mitt kollegieblock till bajs. Detta betyder att jag suttit instängd allt för länge i ett grupprum och repeterat föreläsninsantecknigar. Med lite frisk luft hoppas jag nu kunna rensa min hjärna från dessa hemska tankar. Jenny och Emma har antagligen börjat tröttna på min sjuka och störda humor och hoppas kunna bota den med frisk luft och en runda runt sjön. Jag hoppas att de har rätt.

Jag börjar lite smått att längta efter julen. Jag vill julpynta, baka pepparkakor och lussekatter, känna doften av glögg och tända stjärnor och adventsljusstakar. Och så börjar jag att längta riktigt mycket hem till Örebro. Så nu har jag bestämt mig för att ta pärlan och bege mig till min hemstad direkt efter tentan den 30 oktober, vilket bara är om 13 dagar. Jag hittade dessa bilder och började längta ännu mer. Tror att de är tagna någon gång under slutet av 2006 eller början av 2007. Örebro är riktigt, riktigt fint och ibland riktigt, riktigt underskattat. Kan ni förstå att jag längtar?